tider

Jag har sportlov och försöker njuta av varenda sekund. Det är så jäkla skönt verkligen. Det känns ungefär som när man spänner kroppen det allra hårdaste man kan och sen slappnar av helt.
Och så otroligt välbehövt är det. Insåg inte det förrän nu. Jag har vilat och varit ute i solen och gjort sådär lagom mycket saker. Jag var hemma från skolan i onsdags torsdags och fredags pga överstressad och var tvungen att skriva grejer hemma. Blev av outgrundlig anledning bara tröttare och tröttare och på torsdag eftermiddag när jag ändå gått på 3 timmars projektpresentationer inkl. min gick jag hem och skulle plugga tyska till fett prov nästa morgon men kunde inte hålla mig vaken och sov i flera timmar. Sen var det liksom kört. Så i fredags tjuvstartade jag väl lite kan man väl säga, och hade en lugn dag.

På lördagen färgade jag mest håret, blev jättesnygg och gick ut och firade Bella på hennes familjs ölställe (så naaaaaaajs med öööööl!!!) och sen tivoli såklart. Denna eviga skitklubb som man ändå alltid hamnar på och aldrig spelar de musiken man ber om. Senare = NEVER.

I söndags, alltså igår, började jag med att gå ut å åka pulka med samtliga yngre syskon + pappa. De hade kirrat en isbana i Tegnérlunden och det var så kul! Till och med pappa åkte. Jag gjorde mig så jävla illa varje gång pga åkte på rumpa, lår, armbåge, händer istället för stjärtlapp. Har nu har små stolta blåmärken här och var och hade typ träningsvärk igår. Lite oroväckande hur lite jag rör på mig kanske. Efter pulkaåkningen gick det inte att höra nåt när man pratade i min telefon förutom i högtalare i några timmar men sen funkade det plötsligt igen på kvällen så det var ju skönt.

Sen hängde jag med Fritjof och åkte till min mamma och fixade saker och sen skulle jag träffa Paula och gå på bio. Vi gick på världens minsta, Grand på Sveavägen, och såg Beasts of the Southern Wild. Den var häftig i betydelsen cool och medryckande och lite jobbig. Men fyra toasts. Grät nästan en gång men kan ju inte riktigt gråta på bio så det gick inte. Sen stod vi utanför och pratade i kanske fyrtio minuter om allt som hörde ihop med allt och det var nog det bästa. Paula upplyste mig bl.a. om att bieffekter av p-piller kan komma först typ 3 mån efter, suck. Jag som trodde jag var immun eller nåt. Pallar inte grejer som minskad sexlust, då är det ju fan inte värt det, då slutar jag nog.


Idag kanske man ska ta och plugga. Måste även förnya mina p-piller och lämna cv och planerade att baka bullar. Får se om något av detta faktiskt händer. Jag har i alla fall fixat pretty nails.

(Skrev detta när jag fortfarande låg i sängen, produkt av dagen blev göra veggie burger till frukost, hämta på dagis, bullbak med Fritjof, äta middag, dö i sängen.)

Ligger och dagdrömmer om nå varmt bredvid när jag borde drömma riktiga drömmar istället

Det vore ju faktiskt så himla behändigt att ha en sämgkamrat under vinterns kalla nätter tänker jag just nu när jag ligger ensam i min säng i mitt kalla rum och blodet bara inte verkar orka gå runt nedanför anklarna och handlederna. Så nu ligger jag här i fosterställning med knäna uppe vid hakan och försöker värma mina isklumpar till kroppsdelar på nåt sätt men det funkar bara inte och det är verkligen nu man ska ha en varm människa bredvid sig så man kan slingra in fötterna mellan personens varma ben och händerna mellan överarmen och revbenen. Drömmer mig bort men somnar inte nu.

varje minut räknas

Oklart varför den blev så suddig. Tycker paint är ett jobbigt och opraktiskt program, alltid varit. Det jag ville uppmärksamma var i alla fall solen. Min favoritsyssla under mörkerhalvåret är SMHI:s tiodygnsprognos inklusive solens upp- och nedgång. Tycker det är så coolt att från och med den där dagen mitt i cepevintern när det är som absolut mörkast vänder det plötsligt, och varje dag ökar solljuset drastiskt, med flera minuter. Och nu händer det, i slutet av veckan kommer solen gå upp före 07 och ned efter 17!!!! Det här gör mig extremt pepp. Solen håller på att komma tillbaka! Snart kommer den peppigaste tiden på hela året!

Russian Red - Cigarettes (peppig låt! Känner VÅR)

gifs of me dancing

Jag har varit en hängiven gifare i mina dar, guldtiden var väl ungefär ett-ettåetthalvt år sen. Idag gick jag igenom allt och hittade en del där jag rörde mig till musik eller annat!

denna hettet: "lo que pasa, pasa". lagom internationell

den här hette: "danza kudoro"

lite bättre: "i can see your disco disco dick is sucking my heart out of my mind" (länk till världens bästa låt)

skippar namnet, kallar den ananasdansen.

här twista jag såklart loss ti twist 'n' shout. är lite oklar över beatles just nu dock iom insikten att majoriteten var misogyna kvinnomisshandlare.

Nu suger gifyo :( har tagit bort alla mina followers :( känner mig lite dubbel till allt :(
Nu ska jag nog äta pannkakor en timme efter frulle, det är ju söndag = konstant ätande. Shit sen måste jag plugga barock och upplysning shiiiiiiiiit

(he took the bomp from the bompalompalomp he took the ram from the ramadamadingdong)

våreffekten

känner att jag skulle kunna tänka mig bli kär i nån jävel nu. nån som är bra på att dansa på små klubbar med bra musik så det sprätter i kroppen plus sjukt bra på att hångla och nafsa en lite i örat med jämna mellanrum. hittade ett sjukt bra band på en blogg just, älskar när det händer!

Uppdatering: Å andra sidan, ooooh love doesn't last

haaaaaat

idag är årets sämsta högtid. så himla uteslutande och bara positiv för ca 10% av befolkningen eller nåt (statistik tagen ur luften). serri. jag säger inte bara detta pga att jag är bitter och den enda kärlek jag fick var ett sms med emojihjärtan av min mamma, jag tyckte det var meningslöst även när jag var en av de där 10 % (vilka alltså kan vara 60 likagärna, vet ej)

har festat till det idag och färgat håret på mig själv och halva resten av familjen dock, dagens glädjeämne.
döpluggade igår på riktigt 21 timmar på raken, med matpaus iofs. SJUK är vad den är, skolvärlden.
imorn (idag) ska jag gå ut. är mest pepp på att få testa min hemmagjorda lakritsvodka och gå på hermans och käka buffé före!

kanske lämnar cv på ica eller nåt på min fem timmars håltimme (hallelujah!) för jobb måste man ju ha, vill inte sluta skolan och vara arbetslös.

obs döpte först detta inlägg till alla fjärtars dag. på den nivån äre.

puss

erikshjälpen

Investerade 5 kronor i ett par bordsblommor i helgen. Jag ska ha dem i håret, kommer bli fett! I övrigt dålig shopping där, fast kanske bara inte var på rätt shoppinghumör. Helgerna går för fort. Jag hinner bara sova lite och sen är det söndag natt igen och för sent och jag har inte pluggat och inte fångat varken dagarna eller nätterna nå värst.

lite om det här med självförtroende

En sak jag funderat lite på. Angående det här med tjejers dåliga självförtroende. Otroligt många kvinnor och tjejer slutar äta, spyr med flit och räknar kalorier. Kan aldrig någonsin, vad som än händer, gå ut osminkade bland folk (min mamma), drar in magen när de går, använder wonder bras för att brösten inte duger och så vidare.
I nian träffade jag en kille ute en kväll då jag var uppklädd och hade mina bästa kilklackar. Han hade sagt till nån att jag hade så snygga ben. Så skulle vi träffas nästa dag och han skulle komma hem till mig och sola, och jag fick ångest över att han skulle se att mina ben inte alls var så välformade och långa nu när jag hade korta shorts och converse. Så när jag skulle möta honom tog jag på mig mina 8-centimetersklackar, och kände att jag dög igen.

När man pratar om självförtroende så tycker jag mig ofta höra att man ska älska sin kropp. Varför? För att den är snygg oavsett kroppsform. Man ska titta sig själv i badrumsspegeln varje morgon och säga "Du är snygg!". Man ska tycka att man är snyggast och bäst i världen och där nånstans ska självförtroendet ha hittat rätt och man har lärt sig älska sin kropp.
Men jag frågar mig själv om man verkligen löst problemet. Snyggheten är fortfarande vad som gör kroppen älskvärd. Det är fortfarande det enda sättet en kvinna kan lära sig duga.

Måste man tycka att ens kropp är jättesnygg för att älska den? Finns det inte bättre anledningar, som att den fungerar och pumpar ut syre och ger näring och skyddar mot sjukdomar och kan ge jättemycket njutning och kan skapa barn om man vill?
Om man älskar sin kropp för dess utseende, oavsett om utseendet är något som anses snyggt av rådande ideal eller ej, står man då inte kvar och trampar på samma ställe? Fixeringen vid utseende fortsätter. Att vara snygg för sin egen skull är väl visst bättre än att vara snygg för någon annans skull, men varför måste vi upprätthålla det här måstet att vara snygg överhuvudtaget?

Nu spekulerar jag bara, men att säga att man är ful, eller tycka att man är ful, är ju direkt sammankopplat med dåligt självförtroende. Bra självförtroende = jag är snyggast i världen. Går det inte att tycka att ens kropp inte är jättesnygg och tycka om den och sig själv ändå? För att den trots avsaknad av snygghet ändå gör sitt jobb. Och att det får duga.

Jag vet inte. Jag känner bara ibland att hela det här att man ska vara snygg och sminka sig och banta för sin egen skull känns lite töntigt. Jag sminkar mig allt som oftast. Och jag tycker det är skitkul att göra det och att spexa med en massa annat med. Och visst gör jag det till viss del för att det är kreativt och så vidare, men i grunden är det ju någonstans för att se bra ut och behaga, för att genom utseendet få bekräftat att jag duger. Men ska jag gå ut vill jag se snygg ut. Och det är fan inte bara för mig själv, jag vill ju se snygg ut för att vara attraktiv och på något sätt få bekräftelse genom mitt utseende, kanske för att jag inte tror på att jag kan få något bra ragg annars. Går jag på gatan och ingen tittar på mig på en hel dag känner jag mig smått misslyckad. Jag betingar det med något gott att bli tittad på, det bekräftar mig som person.

Trots att jag fortfarande har det här sjuka tankesättet ibland har mitt självförtroende ändå ökat avsevärt de senaste åren. Jag kan idag utan problem gå ut utan smink (eller med jättekonstiga kläder som jag gillar!) till och med i skolan, vilken av någon anledning för mig känns som den nästan mest pressade miljön att vara flawless och snygg och cool i.
Jag söker inte längre enbart bekräftelse genom utseendet, utan uppskattar snarare beröm om att jag är smart eller snäll eller rolig, och blir inte riktigt berörd när någon kommenterar mitt utseende. Det gläder mig liksom inte. Om någon säger något negativt är det inte heller hela världen. Jag tycker faktiskt om min kropp idag . För att den är bra. Jag tycker att det finns miljoner kroppar snyggare än min, och ändå tycker jag om den jättemycket. För det är min kropp, och den skyddar mig och jag tar hand om den och vi kommer leva ihop hela resten av livet.

EN BRA LÅT - Belle & Sebastian, Expectations. Ja det kanske hänger ihop lite med detta. MÅSTE VA PSYKOLOGISKT, ETT TECKEN FRÅN MITT UNDERMEDVETNA!!

en förfrågan

För någon månad sedan blev jag medlem i Republikanska föreningens ungdomsförbund; Unga republikaner, efter att jag skrivit en text som jag fick publicerad på deras hemsida. Det är ett relativt nystartat ungdomsförbund som fortfarande är under uppbyggnad. Jag har varit medlem såpass kort tid att det inte ens hållits något möte jag kunnat gå på. Så härom veckan fick jag ett kallelsemejl till kongress i mars, där ny styrelse ska utses. Senare samma dag ett nytt mejl från deras valberedning där det står att jag är förfrågad om att sitta med i nästa års styrelse. Stor chock för det första. Sjukt rolig grej ju. Men jag vet inte, jag har velat som fasen.

Å ena sidan: jag har ingen som helst erfarenhet av politiskt engagemang, även om jag alltid har tyckt som jag gör har jag inte medvetet engagerat mig i frågor om monarkins avskaffande mer än något år tillbaka. Typ hela nuvarande styrelsen verkar politiskt aktiva inom sina partier, och har alltså fett mycket erfarenhet. Jag vet knappt vad man gör i ett ungdomsförbund. Det känns som otroligt mycket ansvar. Då måste man ju vara en verkligt bra förebild för blivande eller möjliga republikaner, och förespråka förbundet gott.

Å andra sidan: fan va kul! Våga göra något nytt. Skaffa erfarenhet. Få möjlighet att påverka i samhället på riktigt. Lära mig mer om alternativ till monarkin. Öva upp retorik. Engagera fler.

Jag vill ju, men jag vet inte om jag kan. Den här sista terminen i trean är helt omöjlig också, så då kommer jag i alla fall inte kunna vara något vidare delaktig. Men jag kanske ändå borde tacka ja och se vad som händer, de har ju säkerligen fler förfrågade, så det är ju inte ens klart att jag skulle få sitta med om jag sa ja.

Jag ältar nog det här för mycket. Det är nog inte någon big deal egentligen, jag är så himla bra på att överanalysera saker bara.

fyradagarshelgen

Det här sammanfattar min spårade helg. Nä det här var faktiskt det mest spårade på hela kvällen/helgen. En dansgalen kille som hade ljusgrönt allting. Byxorna, skärpet, jackan. Matchy matchy. Peppigast på hela stället. Han verkade inte må så bra på hemvägen dock. Förutom det hade jag rätt så tråkigt. Sjukt nykter och inga crazy alternativt snygga mänskor ute.

Jag har varit hemma pga döhals sen i onsdags och haft samma frisyr ända sen dess. Uppfann den och den var praktisk som få! Har gått runt och känt mig kreativ och kommit på smarta lösningar i mitt rum och bakat saker och badat osåvidare. Inte pluggat överdrivet mycket.

Målade till exempel naglarna. Det gick inte så himla bra tyvärr. (Alltså jag brukar vara bättre faktiskt!)


Bakade (hemmagjord!!!) chokladmousse med grädde och hallon (!!!!!!).

Spillde svingod macka på datorn. Instagrammade till att börja med. Tror nog man ser vad som var på.

Hade filmkväll hos Christöl igår. Vi såg Smala Sussie (för konstig, vill att saker ska sluta lyckligt annars är jag skeptisk) och en annan jättebra mysig som jag inte kommer ihåg vad den heter. Men den var smart + lycklig = storlajk. Sen somna Cicki. Happ.

Sara trampade på en spik en kväll. Det var lite crayzzz ändå.

Jobbade även i lördags och det kändes bra! Fick beröm för mitt glansiga hår (??? har torrt glanslöst hår. hon kanske menade att det var lite fettigt vid luggen <3) och mina naglar (götta på massa glitter längst ut över det fula när jag satt i soffan (inte bra! (fast glittersoffa :))))). Kunde gå ut med två för det var någorlunda okallt. Jag frågade ut en av dem lite om hen kom ihåg när kvinnor fick rösträtt (jo så gamla är de att de levde då!!!) och hur många gånger hen vart kär och vad hen skulle rösta på i valet och fick det söta svaret på sista frågan "moderaterna. (paus) eller sossarna." De är så fina goa människor allesammans på olika sätt.

baka bullar

Fick ett extremt bullsug på den tidiga kvällen mitt i förra veckan. Bullar blir tyvärr inte klara förrän långt inpå natten. Men vad gör man?

Man smular jäst och smälter smör å blandar med socker i en kastrull.

Receptet står på mjölpaketets baksida.

När det är fingervarmt häller man på det.

Och så rör man. 

I med socker.

I med mjöl - 14 deciliter tror jag!!

Degvispa!

Jäsa. I hela 40 minuter!!!

Under tiden kan man bada! Måste sluta ha mobilen i badkaret men älskar att leka med elden. Köra quizkampen å bada samtidigt, det är allt jag vill ha av livet!

Före. 

Efter.

Skär den i fyra delar å kavla ut. Nu ska allt det göttiga på!

Smält smör, kanel och socker till exempel.

Jag välte tyvärr ut allt i mikron.

Upptäckte att mikroplattan hade typ ett kärnkraftsmärke, waaat :(.  

Götta påre. Det finns bara en lärdom kring bullar och det är: det kan inte bli för mycket av det goda. Det kunde alltid vart mer smör å kanel å socker hur man än gjort. Var inte rädda! Blunda å i med det. Smör är gott.

Improviserade även fram vaniljbullar. Smör å vanillinpulver (säkert bättre med vanilj-), allt som gör livet gott. De blev BÄST i all sin enkelhet.

Sen rullar man ihop degen och skär små bitar och lägger i muffinformar och penslar med vispat ägg.

Så in i ugnen i några minuter. Typ 6.

Så käkar man tio på raken och sköljer ned med mjölk. Tja!